För mycket soffa...?

Sista semesterveckan har varit extremt produktiv! I söndags låg jag i soffan. I måndags låg jag på soffan. I tisdags låg jag i soffan, pallrade mig upp på eftermiddagen och lyckades ta mig till mamma. Det innebar att jag gick ner till parkeringen där mamma stod o väntade med bilen, satt stilla hemma hos mamma medans hon lagade mat, åt, tittade på TV och blev körd hem i bil. Onsdags häde det stora grejer må jag säga! Jag låg i soffan, tog mig ur soffan, gick och handlade mat, LAGADE mat, la mig i soffan igen.... tog mig ur soffan till kvällen och gick ut o drack öl med Kristin! Skönt med okomplicerade människor att umgås med! Tordsdag, Chilla På Riktigt vid Ekenäs slott. Tror det eller ej, det tråkigaste jag gjort den här veckan. Fredag, styrelsemöte här hos mig, em soffan. Lördag, soffan. Idag är sista dagen på semestern... Ska försöka ta mig ur soffan... Det är planen i alla fall. Soffan är en fantastisk polare... men jag har kommit ifatt nu. Mentalt har jag hunnit ifatt. Fysiskt... behöver nog röra på mig lite, men inte slutkörd längre. Jag är ifatt, tar nya tag, börjar om på nytt och går tillbaka till jobbet i mogrgon och hoppas på en lugn start (HAHAHAHAHAHAHAHA)

Som vanligt...

...fast ändå inte.

Man borde vänja sig. Eller man borde ha vant sig. Man ska väl träffa på många paddor... fast om de inte är paddor då? Fan... Paddorna är det ingen fara med, det är prinsarna i fel del av landet som är problemet. Det är väl tur att man inte vänjer sig.

Jag skrapar ihop mig själv. Eller egentligen inte mig själv utan alla tankar om vad som händer runt om mig och idag även i världen. Det finns folk till allt. Vi har alla olika sätt att hantera problem på. Vissa tittar på sig själv och gör förändringarna där man kan göra förändringarna, hos sig själv... Andra tror att livet kommer att förändras genom att man sitter stilla o väntar. För vissa kanske det är så, men har det inte hänt än så lär det inte hända inom en snar framtid. Så jag skrapar ihop mina tankar, funderar på vad som är värt något och vad jag vill ha ut av tillvaron. Ska sortera och redigera. Hitta balansen och prioritera. Prioritera högre och prioritera bort.

Oj... nu borde jag stänga ner... Om det inte är galna blixtar och åska som mullrar så är det inte bara i Oslo det händer läskiga saker!

Vart häller man skiten?

Det är inte kul längre. Alla gråter, alla mår dåligt eller har fullt upp med sitt. De flesta funderar på hur deras liv kommer att bli, de har viktiga beslut framför sig, saker att reda upp, reda ut. Nya vägar att gå eller gå tillbaka samma väg de kommer från.

Jag däremot har precis kommit hem från ett läger jag inte ville åka på och som jag ville åka från så fort jag kom dit och känner aldrig mer ett helt läger. Jag är slutkörd mentalt och fysiskt. Har nog sovit ifatt timmarna av sömn jag missade under lägret men det gör ju inte så stor skillnad man är ju lika trött ändå. Jag tror verkligen att allting händer av en orsak... jag håller fast vid det, jag måste det.... jag är så trött på all skit just.