Lugn o ro

Allt snurrar på i en galen takt. Hösten som brukar kännas så lång har bara swishat förbi. Huset är beställt och jag längtar så galet mycket.

Mitt i allt så inser jag att jag typ aldrig är hemma. Är jag inte på jobbet så är jag någon annan stans, men men inte hemma. Så den här helgen var perfekt!  Malin, spa, god mat och shopping. Fötterna högt och just nu gör jag ingenting!

Novembersemester!

Förra året tog jag en vecka semester i november. Det var så fantastiskt skönt att baka kakor o läsa böcker o inte vara på jobbet några dagar. Gör samma sak i år igen, fast bara några dagar.  Torsdag, fredag o måndag. Inga kakor gjorda, men hallen får ett facelift och jag rensar gömmorna för flytt. Visst, det är nästan ett år kvar tills vi ska flytta ihop... men i o med att vi ska bygga huset vi ska flytta ihop i själva och lägenheten måste vara duglig för visning och försäljning innan jag ska flytta... ja ni förstår!  Jag måste börja i tid! Så idag på min sista semesterdag har jag paus från väggar och rensar istället. Det är så skönt! Solen skiner, snart ska jag ut och lägenheten kommer bli strålande fin!

Inspirerad

Efter fler långa hektiska veckor på jobbet som gjort att vägen till dit har varit jobbig att gå, har jag den här veckan träffat några fantastiska kunder. De jag har i åtanke råkar vara kvinnor och dessa fem kvinnor har gett mig så mycket energi! Starka kvinnor som tagit sig igenom hinder i livet, några lite högre hinder än andras, men drivna kvinnor på alla sina olika sätt. Jag har varit på så bra humör och fått så mycket gjort, tack vara energin jag fått av dem.

O så är det den andra inspirationen :) Har aldrig tittat på så mycket hus som nu. O då menar jag PÅ husen. Taken. Hur ser taken ut? Färg? Ska vi ha svart eller grått tak? Dörr? Om jag har en röd dörr, kan man då ha ljung utanför på hösten? Ljungen är lila...Insidan ska vi inte snacka om!

... eller jo, det ska vi! Snubben som varken har facebook eller instagram och som skämtar om att han ska twittra frågade om vårt bygge kommer hamna på min blogg nu. Det kommer den säkert lite, men vi har en ny blogg. En blogg tillsammans! Som en dagbok att se tillbaka i. Och där ska vi blogga om husbygget. Så om man vill så kan man hänga med till Kan man bygga ett hem?

En uppdatering

Det här med att uppdatera en blogg när datorn tar en dag på sig att föra över bilder och stänger av sig själv hela tiden, det är inte jätteinspirerande. Och eftersom jag har så mycket bilder som jag vill lägga upp här så är det lite extra surt. Nu behöver jag ju kanske inte visa i bilder hur fantastisk sommar jag har haft, då de flesta andra har haft en lika fantastisk sommar! Sitter nu i solen, det är lite småkyligt och löven börjar ända färg, så jag kan ite klaga på hösten heller!

Så vad händer då? Jo, det verkar som att jag ska flytta till ett av två områden jag har sagt att jag aldrig vill flytta till. Det verkar som att det finns en anledning till att så många bygger där. Det är så att tomten båda blev försälskade i ligger i Ekängen. Så, tomten är bokad, huset bestämt och planering i full gång. Skitläskigt och såhär kul!

Renoveringen

Igår var sista dagen på en månad som jag jobbade över! Woop woop! En semester så välbehövd som ingen annan! Det är märkligt hur man nästan alltid stupar de där sista dagarna innan semestern.... Och nu sitter jag här, tvätten hämtad, ska strykas... gör det sen. Rickard har hämtat delar av min packning så jag slipper ta den på bussen till Vetlanda i morgon. Jag har ätit frukost, vill ha mer kaffe, tomaterna jag köpte ett lass av igår var goda så de är slut. Har nu börjat proppa i mig madlar så det kan vara så att det är dags för lunch. Jag sitter i sängen med datorn i knät. Lagt över alla bilder från kameran till datorn, sorterat alla bilder jag tagit i år (!!!!!) bytt profilbild på facebook och tom gjort en statusuppdatering. Kollat hur det är med parkeringsplatser vid hotellet i Gbg, försökt boka bord på Heaven 23, men de vill inte svara förrän på måndag, konstaterat att vi får frukost på hotellet, bokat bussbiljett och konstaterat hur gött det är att bara sitta med datorn i knät. (gör liksom aldrig det längre) Och då när jag sorterade bilderna så insåg jag att jag hade ju planerat att lägga upp bilder från renoveringen i vintras... Kanske inte så intressant, men skit samma.

Slit o slip o vatten

Trött pojkvän

Ny el

Jag började ana att det fanns ett slut

Höll på att bryta ihop när Rickard sa att jag borde lacka golvet också.... men det blev bra

Nu är det såhär att tanken att visa renoveringen var bättre än de bilder jag faktiskt lyckades producera... Slutresultatet får komma när den nya sängen har hittat hem. Nu har i alla fall solen tittat fram och jag ska ta med mig morfar o gå till mormor.

I love semester!

De självklara i livet

Jag har en bra familj. Vi tar hand om varandra, vi bråkar, tröstar, driver med, skrattar tillsammans. Jag är lyckligt lottad!

Jag är även lyckligt lottad i de vänner jag har. Vissa är lite mer som familj, lika viktiga, lika självklara. De jag har valt. Och nu har jag fått hälsa på en nytillkommen liten superman. En fem veckors Charlie och hjärtat exploderar nästan när man håller honom. Kerstin och Martin har blivit mamma o pappa o det finns en ny självklar.

Trodde aldrig att jag kunde!

För någon som har tränat hela sitt liv är det tydligen ganska svårt att föreställa sig hur det är att inte ha någon kondition eller att inte kunna röra sig smidigt eller att inte kunna göra en armhävning ens från knäna. Det är ju bara att springa. Jag har inte sprungit i hela mitt liv. Jag sprang inte 2,5km på gympan. Jag gick. I februari/mars när jag skulle börja ta tag i mitt mål jag satte vid nyår, att jag skulle springa hela varvet runt ån till semestern, började jag undra vad jag hade gett mig in på. Jag skulle springa 6.4 km utan att stanna och jag kunde inte springa mer än 3 min åt gången. Den där som tränat hela sitt liv började inse att det inte bara är att springa. Luften kom liksom inte ner i lungorna. Lika envis som jag var förra året med alla promenader, lika envist har jag gnetat på runt ån. Ömsom springande, ömsom gående. Rickard har peppat, sprungit med mig, googlat tips på hur man kan träna kondis men i slutändan är det ju jag som har gjort det. O den känslan när jag i lördags tog mig runt hela varvet var fan underbar. Jag sprang o sprang o sprang o tillslut var jag runt. Idag sprang jag mitt tredje varv. Det går inte fort, men jag springer. Det trodde jag aldrig!

Nu är det bara de där 10 armhävningarna från tårna på nyårsafton då...